15 oktober 2016
Klimpfjäll – Slipsikstugan 12 km
Väder: Soligt mitt på dagen, senare mulet. Blåsigt och kallt på fjället.
Klimpfjäll, en by med runt 100 invånare i Vilhelmina kommun i södra Lappland och Västerbottens län. Snart skulle jag lämna Lappland som jag vandrat genom sedan slutet av augusti.
Jag tog bara en halv vilodag i Klimpfjäll. Det var lite praktiskt som skulle fixas innan jag kunde gå vidare. Jag lagade de trasiga vandringsstavarna provisoriskt, med superstarkt Gorilla Tejp som jag hade med mig i packningen. Det blev ganska bra och de kändes som nya igen. Hur länge det skulle hålla visste jag inte. För säkerhets skull beställde jag ett par nya på nätet. I en av mina favoritbutiker Tindeberg.se. Exakt likadana som mina gamla. Jag gillade ju mina ”Black Diamond Alpine Carbon Z Trekking Poles” så mycket att jag ville inte chansa på att testa någon annan modell.
Dessutom planerade jag om nästa etapp mellan Klimpfjäll och Gäddede. Jag ändrade min plan att gå de 11 milen från fem dagar till, just det, fortfarande fem dagar. Det låter kanske lite konstigt men i min ursprungliga plan hade jag inte tänkt så mycket stugövernattningar. Jag tänkte tält och jag hade mest försökt att få dagsetapperna ungefär lika långa. Att det kunde vara så många minusgrader på nätterna i Lappland i oktober det var inget jag funderat på så mycket när jag satt och planerade inför Gröna Bandet i sommarvärmen i Skåne och på Öland. Men det är svårt att skydda sig från kylan även om jag hade en riktigt varm dunsovsäck. Speciellt på morgonen innan kroppen kommit igång. Händer och fötter är svårast att hålla varma. Nu planerade jag in fyra övernattningar i fjällstugor. I Slipsikstugan, Tjärnbäcken, Rödfjällsstugan och Väktarmon. Det skulle innebära två riktigt långa sträckor den andra och den femte dagen. Jag var medveten om att kanske inte skulle hålla. Den första dagen var inga problem. Det skulle bli en kort eftermiddagsvandring på 12 kilometer.
Etappen började med tre kilometer asfalt på Vildmarksvägen i riktning mot Stekenjokk. Jag tog sedan den lilla vägen över Saxån och en kilometer senare nådde jag det gamla samevistet Vielmesmakke (på sydsamiska Vielmiesmehkie). Här fanns en gång i tiden en sameskola i en skolkåta. Efter en rejäl stigning genom fjällbjörkskogen kom jag upp på kalfjället. Det var fin utsikt ner mot Kultsjön och Klimpfjäll i nordost. Några kilometer åt öster låg fjället Autjoklimpen.
Det var fortfarande soligt i början på eftermiddagen, men mycket kallare på grund av vinden på fjället. För två dagar sedan hade jag gått i shorts och t-shirt. Nu hade jag dunjackan på under min skaljacka och dubbla mössor. I Hemavan hade jag köpt en vindtät extra mössa. Den fick jag nu användning av för första gången. Jag hade den utanpå min vanliga mössa. Varmt och skönt om huvudet och om kroppen. Jag frös mest om händerna. Inte minst när jag ringde ett Facetime-samtal från fjället och gratulerade V på födelsedagen.
Jag gick på ett lätt kuperat fjäll med stora öppna vidder. Jag passerade flera små fjällsjöar. Några renar såg jag även den här dagen. Ibland hade vinter- och sommarleden samma sträckning. Ibland delade de på sig. Då följde jag sommarleden. Vid sjön Sliptjehke ligger Slipsikstugan. Jag såg den på långt håll, en halvtimme innan jag kom fram till stugan klockan 17. Jag hämtade vatten i sjön och satte eld i kaminen. Det blev frystorkad Pasta Bolognese och knäckebröd till middag.
Jag befann mig en liten fjällstuga i södra Lappland. Mindre än en kilometer från gränsen till Jämtland.
