4 oktober 2016
Seärnjiejuhka – Skidbäcksstugan 22 km
Väder: Soligt hela dagen
Den här morgonen var det inte kul att öppna sovsäcken. När det är kallt är de jobbigast minuterna från att jag lämnar sovsäcken tills jag får något varmt att dricka. Den här morgonen var det kallare än normalt. Det kände jag direkt. Min lilla termometer låg kvar utanför tältet och jag var nyfiken hur kallt det hade blivit. Minus tolv grader! Kallaste morgonen hittills på Gröna Bandet. Som tur var så hade inte älven Seärnjiejuhka frusit till is där jag hämtade vatten. Men jag var lite orolig om jag skulle få igång mitt gaskök. Enligt specifikationen skulle det fungera ner till -6 grader. Det startade på första trycket på gnisttändaren. Med gårdagens olycka i färskt minne fick köket stå ute den här morgonen. Det tog ganska lång tid men till slut hade jag kokande vatten till gröt och kaffe.
Det största problemet den här morgonen var att kängorna var stelfrusna. De hade stått i absiden under natten och jag trodde inte att jag skulle lyckas få ner fötterna i dem. Det gick men det var ingen skön känsla. Jag frös om fötterna och det gjorde ont. Mest i hälarna. Till en början frös jag både om händer och fötter, men efterhand blev blev fötterna ok. Det var händerna som drabbades värst av kylan. Skulle denna vintern fortsätta behöver jag ännu varmare handskar. Nu höll inte vintern i sig så länge den här gången. Solen värmde på och det blev en riktigt skön vandringsdag.
Jag hade använt mobilen mycket när jag navigerade på fjället. Nu finns det inte så många vägguttag på fjället så jag tänkte beskriva lite hur jag har löst det där med laddningen. Varje kväll brukar jag ladda upp mobilen så den är fulladdad nästa dag. För det har jag ett batteri (Brunton Revolt XL 9000 mah) som jag använder för att ladda både mobilen och min GPS-klocka. Brunton-batteriet är väderskyddat och har ett stötdämpande skal av silikon. Det är helt enkelt gjort för tuffa förhållanden som det här. Jag har två möjligheter att ladda upp batteriet. Antingen från ett eluttag eller via min solladdare (Enerplex Kickr IV). Normalt sett räcker batteriet ganska bra om jag använder mobilen sparsamt. Jag brukar oftast ha mobilen på flygplansläge. Då sparar jag laddning och kan ändå samtidigt använda den för GPS-navigering. Den här dagen tänkte jag passa på att utnyttja solen för att få lite extra laddning. Jag gick nästan rakt mot solen större delen av dagen. Efterhand som solen flyttade sig svängde leden från sydostlig riktning på förmiddagen till sydvästlig på eftermiddagen. Jag hittade ett sätt att montera solladdaren på min kameraväska jag bär på magen. Det funkade ganska bra. Den laddade bra i solen, men om jag kom in i skugga stängdes laddningen av och jag var tvungen att sätta på batteriet igen. Dessutom var det inte helt bekvämt att ha solpanelen hängande ner framför benen. Jag konstaterade att det hade nog funkat bättre om jag gått från söder till norr och kunde haft solpanelen hängande bak på ryggsäcken. Det blev inte fler vandringsdagar med solpanelen på magen. Jag gick tillbaka till att ladda när jag gjorde längre pauser i solen istället. Nu är det säkert någon gammal fjällräv som muttrar att på min tid då räckte det minsann med karta och kompass och man behövde inte släpa på en massa elektronik. Jag kan bara svara att jag hade stor nytta av GPS-funktionerna och jag ångrar inte mitt val.
Fram till Dalavardo gick jag på ett lättvandrat fyrhjulingspår och strax efter stugan korsade jag Vindelälven. Efter det var det inte längre några hjulspår, men leden var bra markerad. Jag passerade några myrar som var spångade. Jag tyckte att jag märkte skillnad på standarden på broar och spångar sedan jag kommit in i Vindelfjällens naturreservat. Mycket bättre här jämfört med i norr.
Hela dagen hade jag det mäktiga snöklädda Ammarfjället, som är Vindelfjällens största sammanhängande högfjällsområde, inom synhåll. På förmiddagen gick jag med Ammarmassivet framför mig. Jag passerade Odenkåtan och på eftermiddagen vandrade jag i dalen väster om de branta fjällsluttningarna. Klockan 19 kom jag fram till den fina lilla Skidbäcksstugan. Jag hämtade vatten i Skidbäcken och högg ved till kaminen. Jag gjorde upp eld och kokade upp vatten i en kittel ovanpå kaminen. Det var skönt att vara inomhus efter de två senaste kalla tältnätterna.