7 september 2016
Sälkastugorna – Hukejaurestugan 20 km
Väder: Regn, regn och ännu mera regn
På morgonen åt jag frukost i rummet för tältare och hundar…
Havregrynsgröt och knäckebröd med mjukost. Oboy att dricka. En ganska vanlig frukostmeny som inte skiljer sig om jag äter vid tältet eller inomhus. Det regnade på morgonen så därför var det skönt att vara inomhus. Jag hörde att det skulle vara ostadigt väder framöver så jag tog beslutet att hoppa över Kebnekaise. Det skulle ha tagit fyra extradagar och i dåligt väder är det inte värt den tiden. Det finns ju andra toppar att bestiga längre fram.
Jag började gå vid 11-tiden. Först fyra km på Kungsleden. Därefter delade sig Kungsleden och Nordkalottleden och jag valde att ta höger och följa Nordkalottleden in i dalen Cuhcavaggi.
Det regnade kraftigt och blåste en frisk vind från väster. Regn och motvind alltså. Detta var den värsta dagen hittills och värre skulle det bli. Jag mötte två svenskar, de enda jag mötte på hela dagen. På Kungsleden mötte jag många men då stannar man aldrig för att prata. Det är faktiskt mer socialt att vandra på mindre trafikerade leder. De berättade att de kom från norska sidan och haft dåligt väder i en vecka. Då hade jag haft helt ok väder. Det har visserligen regnat en del men mest har jag haft uppehåll tidigare. Men denna dagen regnade det hela tiden och det var denna dagen jag upptäckte att mina handskar inte är vattentäta. Det står ”waterproof insert” i mina Hestra CZone handskar och även att ytterväven skulle vara vattentät men i detta regnet blev de genomblöta och jag frös om händerna. Jag kom också på att jag missat ta med extrahandskar. Måste komplettera min utrustning med fler och bättre handskar (och varmare mössa) Det kommer fler kalla och blöta dagar det är så säkert. Det som var positivt var att min regnjacka och regnbyxor fungerade riktigt bra i regnet. Jag har valt Haglöfs L.I.M III jacka och byxor. I materialet Gore-Tex Paclite som är gjort för att vara så lätt som möjligt och ändå både vattentätt och ventilerande. Jag är supernöjd med både jacka och byxor. Något som jag inte tänkte på innan men som jag har kommit på under vandringen är att det är bra om jackan och byxorna är i olika färg. Det gör det mycket lättare att bara plocka fram jackan tex om det bara duggregnar lite lätt. Min jacka är grå och byxorna svarta. Perfekt! Däremot har jag missat detta när jag köpte mina underställskläder i merinoull. Nästan allt är svart…
Nästa svårighet den här dagen var att välja rätt väg. Ofta var leden en tydlig stig. Ibland markerad med små rösen. Men ibland som när man ska korsa en våtmark blir inte det så tydligt var leden fortsätter efteråt. Svårt var det också att veta var man bäst passerar den breda forsen som går längs hela Cuhcavaggi. Man ska passera från den norra till den södra sidan efter ungefär en mil. Kartan visar en sommarled och en vinterled med passering en kilometer längre fram. När jag kom till sommarvadet tyckte jag att det såg besvärligt ut. Det var mycket vatten i forsen efter allt regnande. Dessutom tyckte jag det såg ut som om stigen var tydligare längs vinterleden. Jag såg flera rösen längs vinterleden som gav hopp om min teori att vadet längs vinterleden skulle vara lättare. Det hoppet försvann snart när jag insåg att det var mycket vatten överallt. Jag hittade till slut ett ställe som såg överkomligt ut. Att komma över genom att gå på stenar under vattnet. Med kängorna på. Jag hade gjort hundratals vad tidigare och det brukade gå bra. Jag hade ännu inte behövt byta om till mina vadarskor så varför göra det en så här kall och regnig dag. Inte nog med att jag frös om händerna jag ville inte frysa om fötterna också. Jo jag hittade många argument till att jag skulle försöka ta mig över den strida forsen utan att ta av mig kängorna.
Efteråt är det förstås självklart att det var ett felbeslut, men just där och då kändes det rätt. Jo ni förstår säkert vad som hände. Det blev ett bad i forsen. Till midjan ungefär. Eller kanske lite mer. Regnkläderna gjorde att det inte läckte in så mycket men kängorna blev helt vattenfyllda. När jag ändå hamnat i vattnet så kunde jag lika bra gå till andra sidan genom forsen. Vattnet nådde upp till låren.
Jag bestämde mig för att inte byta till torra strumpor. De skulle inte varit torra så länge. Dessutom gällde det att spara på de torra plaggen. De skulle behövas senare.
Det gick ganska bra att gå med genomblöta skor. Det var förstås inte så skönt men inte värre än att gå med genomblöta handskar. Jag bedömde att jag hade tre timmar till nästa stuga. Hukejaurestugan. Jag bestämde mig för att hoppa över maten och gå dit så snabbt som möjligt.
Jag kom fram klockan 20 och välkomnades av stugvärden Margareta, ett par svenskar och några holländare. Kläderna hängde jag på tork ovanför kaminen. Lagade Tortellini därefter. Den paketen räcker till många portioner, sa den svenska mannen, men du kan ta med dig till lunch i morgon. Jag åt upp allt. Har nog sällan varit så hungrig. Tyvärr glömde jag ta in handskarna i värmen. De hängde kvar i den kalla hallen och var fortfarande genomblöta nästa morgon.
