26 augusti 2016
Vuomahytta – Gaskashytta 17 km
Väder: Mulet, blåsigt och regn i början på dagen. Solen kom fram på eftermiddagen.
Jag hade haft kängorna stående vid kaminen hela natten så på morgonen var de torra för första gången på en vecka. Passade då på att vaxa in dom så att de förhoppningsvis inte suger åt sig så mycket vatten i fortsättningen. Blöta kommer de förstås att vara hela tiden ändå.
Denna dagen började också jobbigt. Det regnade lite på förmiddagen, men det värsta var nog motvinden. Inte nog med att man måste kämpa i en uppförsbacke i timmar. Blåsten gjorde det dubbelt så tungt.
Jag stötte på Jan vid en liten fors där det faktiskt var lä. Samtidigt slutade det regna så vi tyckte vi var värda en lång fikapaus. Rasterna tar jag alltid nära vatten så att jag aldrig behöver bära med mig. Om jag har sett på kartan att det kommer en ny jokk inom några timmar går jag alltid med tom vattenflaska för att spara vikt.
Efter den långa uppförsbacken kom ett stort fält av blocksten igen. Man måste hela tiden vara noga var man sätter ner foten för att kunna balansera på stenarna. Jag har funderat på varför några försöker att springa Gröna Bandet. Nordkalottleden måste verkligen vara det sämsta stältet att försöka sig på en sådan utmaning. Men stor respekt för de som försöker och lyckas springa några meter här och där.
På eftermiddagen kom solen fram och leden blev en stig som dessutom lutade svagt nerför. För första gången på en vecka kände jag att vandringen inte var så jobbig längre. Det skulle komma sämre dagar framöver så jag fick passa på att njuta lite av vädret och de fina fjällen här i Norge.
Den här kvällen blev det ingen hytta. Jag hittade en fin tältplats på en liten kulle precis utanför Gaskashytta.
