16 september 2016
Gisurisstugorna – Vierttjajågås 22 km
Väder: soligt
De tyska tjejerna var uppe innan klockan sex. Nu var det deras tur att väcka mig. Jag låg kvar en stund men gick upp vid halv sju. Strax därefter var jag ensam igen. Jag har aldrig tidigare stött på några vandrare med så tidiga vanor. Tyskorna var på väg norrut och hoppades kunna få en helikopter att hämta dem vid Akkastugorna för att ta dem över till Ritsem. Det låter dyrt. Jag var glad att jag hade kunnat åka båt över sjön.
Det var en solig och kall morgon. Frost på marken. I stugan fanns ett gasoldrivet värmeelement som höll temperaturen uppe utan att jag behövde elda. Jag torkade kläder som fortfarande var blöta efter klättringen på Akka två dagar tidigare. Det viktigaste var att få skorna torra. De hade blivit blöta inuti eftersom jag inte hade haft regnbyxorna på mig när det regnade på Akka. Jag måste också komma ihåg att använda min vattentäta påse till plånboken. Jag hade köpt en sådan bara för att kunna hålla plånboken torr. Men ibland beter jag mig som en nybörjare på fjällvandring. Det här var andra gången jag måste lägga sedlar på tork. En ny karta över Padjelanta tog jag fram. Åt en burk makrill i tomatsås på morgonen. Naturligtvis kunde jag inte öppna konservburken utan att det skvätta tomatsås över mig och hela stugan.
Den här dagen skulle jag vandra in i Padjelanta, Sveriges största nationalpark. Padjelanta (eller Badjelannda) är samiska och betyder det högt belägna landet. Det är en stor fjällplatå med mjuka fjällhedar och stora sjöar. Landskapet skiljer sig väsentligt från Sareks spetsiga toppar och djupa dalar.
Det var soligt och fint den här dagen också. Jag kunde gå med shorts och tshirt mitt på dagen trots att det varit frost på morgonen. Varje gång jag vände mig och och tittade bakåt såg jag Akkas siluett i horisonten. I över en vecka har jag kunnat se Akka nu. Det fjället kommer att vara ett bestående minne från min vandring.
Jag är så otroligt nöjd och tacksam för att jag fick så fint väder i alla de stora nationalparkerna. Ja med undantag från den dagen jag besteg Akka då. Padjelanta är verkligen vackert. En av huvudanledningarna till att jag inte vandrar Kungsleden som de flesta andra på Gröna Bandet var just att jag ville se Padjelanta. Landskapet skiljer sig från allt jag har sett hittills. Jag vandrade Padjelantaleden som passerar några samebyar. Jag tänkte dock inte följa hela leden ner till Kvikkjokk. Jag hade andra planer.
Den här natten ville jag tälta uppe på fjället. Jag gillar att variera stugboende med tältande. Solen gick ner 19:30 och strax efter solnedgången kom jag till en jättefin tältplats vid forsen Vierttjajågås. Jag hade fin utsikt och solnedgången över sjön Vastenjaure var lika fin som den jag sett dagen innan i Sarek. Bara för att göra en fantastisk dag fulländad så var det fullmåne på kvällen. Fotona jag tog denna dagen tycker jag själv är några av de finaste på hela min vandring.